Huthierna, en shiamuslimsk rebellgrupp i Jemen, har kanske litet oväntat blivit en betydande aktör i Mellanöstern. Hur har de blivit så starka, hur har Israel påverkats och hur ser framtiden ut?
För att inledningsvis ringa in huthirebellernas ideologiska drivkrafter, så sammanfattar texten på deras flagga det mesta vi behöver veta: ”Allah är störst, Död åt Amerika, Död åt Israel, Förbannelse över judarna, Seger åt islam”. Lägg till att det mustiga mottot inspirerats av den islamiska revolutionens slagord i Iran, och vi får även den sista pusselbiten: inflytandet från Teheran.
Med rötterna i 1990-talets Jemen har huthierna, eller Ansar Allah som man egentligen heter, successivt vuxit sig allt starkare. Inflytandet ökade särskilt i kölvattnet av den så kallade arabiska våren, varefter den shiamuslimska rebellgruppen 2014 kunde ta kontroll över Jemens huvudstad Sanaa.
Förödande inbördeskrig
Detta ledde i sin tur till en saudiledd militär intervention för att återinsätta den internationellt erkända regeringen, vilket resulterade i det förödande inbördeskrig som fortfarande pågår.
Inbördeskriget är en fragmenterad konflikt på flera nivåer med religion, fattigdom och etnisk diskriminering som viktiga inslag. Utöver huthierna och den internationellt erkända regeringen finns också lokala miliser och stamgrupper, samt Al-Qaida och Islamiska Staten.
Men det som verkligen driver inbördeskriget är de två regionala stormakterna Saudiarabien och Iran, och konflikten förstås bäst som ett krig via ombud mellan dem.
Huthierna ingår i ”motståndsaxeln”
Huthierna ser sig i hög grad som en del av den så kallade ”motståndsaxeln” tillsammans med aktörer som Iran, Hizbollah i Libanon, Hamas på Gazaremsan, Syrien (under Assad), vissa shiamiliser i Irak och andra Iran-allierade grupper. Samtidigt har man en tydlig lokal prägel och är mer fristående än exempelvis Hizbollah.
För Irans del har stödet till huthierna varit ett kostnadseffektivt sätt att hålla den saudiska ärkerivalen sysselsatt på dennes hemmaplan – praktiskt taget utan risker för egen del. Och huthierna utgör inte minst ytterligare en iransk plattform för att kunna angripa Israel.
Jemen och judarna
Efter årtusenden av judisk närvaro i Jemen finns det idag antagligen endast en enda jude kvar – Levi Marhabi, som typiskt nog sitter fängslad och torterad av huthierna – resten har sedan sent 1800-tal flytt i omgångar till framför allt Israel. Ändå utgör hatet mot judar och Israel centrala teman när huthierna vill engagera sina landsmän.
7 oktober 2023 och Gazakriget
Hösten 2023, några veckor efter 7 oktober-massakern, deklarerade huthierna att man skulle delta i kriget på Hamas sida ”i solidaritet med palestinierna”, och attackerade därefter Israel med robotar och drönare. Israel har svarat med flyganfall mot bland annat vapendepåer och huthi-mål i hamnstaden i al-Hudaydah där iranska vapen smugglas in.
Rebellerna breddade därefter taktiken till att även omfatta attacker mot passerande fartyg – både israeliska och sådana som skulle kunna antas bära gods till Israel via Röda Havet.
Eftersom närmare 15% av världens sjöfartstrafik går via Suezkanalen engagerar sig också länder som USA och Storbritannien militärt för att skydda sjöfarten från huthiernas attacker.
Framtiden?
Hur ser framtiden ut? Siffrorna talar inte till Jemens fördel. Tillgången till eldhandvapen per capita hör till världens högsta, tillgången till vatten den lägsta, och medianåldern ligger på blott 18 år. I kombination med landets religiösa extremism blir det svårt att hitta ljuspunkter, medan grupper som huthierna säkert kan fortsätta frodas.
Huruvida huthierna även framgent kommer att kunna verka mot mål i Israel handlar emellertid mindre om rebellerna själva, eller om Israel och Jemen, utan mer om vad som händer i Iran. Om (eller hellre när) mullorna i Teheran faller, och med dem ”motståndsaxeln” mot väst och Israel, kommer regionens konfliktnivåer att minska till förmån inte bara för Israel utan också för hårt prövad civilbefolkning i nära nog alla Mellanösterns värsta konflikthärdar.
___
Publicerad i Förenade Israelinsamlingens tidning Menorah nr 1 2025
https://www.israelinsamlingen.org/menorah/